Udāna Parallels Home Page Next Section
4: Meghiyavaggo
Ud. 4-1: Meghiyasuttaṁ
Khuddā vitakkā sukhumā vitakkā,
Anuggatā manaso uppilāvā,
Ete avidvā manaso vitakke,
Hurāhuraṁ dhāvati bhantacitto.
Ete ca vidvā manaso vitakke,
Ātāpiyo saṁvaratī satīmā.
Anuggate manaso uppilāve -
Asesam-ete pajahāsi Buddho.
Uv. 31.33 & 34 Cittavarga
Sthūlāṁ Sthūlāmvitarkān, gross thoughts (as opposed to sūkṣmāṁ, subtle [thoughts]) may be thought an improvement on the rather obscure Pāḷi khuddāvitakkā, small thoughts, or perhaps, in this context, lowthoughts.01 vitarkān atha vāpi sūkṣmāṁ,
Samudgatāṁ mānasasaṁplavārtham,
Vitarkayaṁ vai satataṁ vitarkān,
Etāṁ sadā dhāvati bhrāntacittaḥ.
Etāṁs tu vidvāṁ manaso vitarkān,
Ātāpavāṁ saṁvaravāṁ smtātmā.
Jahāty aśeṣān apunarbhavāya,
Samāhito dhyānarataḥ sumedhāḥ.
Ud. 4-2: Uddhatasuttaṁ
Arakkhitena kāyena,
Micchādiṭṭhigatena ca,
Thīnamiddhābhibhūtena
Vasaṁ Mārassa gacchati.
Tasmā rakkhitacittassa,
Sammāsaṅkappagocaro,
Sammādiṭṭhipurekkhāro,
Ñatvāna udayabbayaṁ. This pādayuga is missing from BJT and also SHB Udānapāḷi, though as it occurs in the Sanskrit parallel here, we can be sure it should be included.02
Thīnamiddhābhibhū bhikkhu
Sabbā duggatiyo jahe.
Uv. 31.53 & 54 Cittavarga
Arakṣitena cittena,
Mithyādṣṭihatena ca, Sanskrit: through unprotected mind (body, in the Pāḷi); through being slaughtered by wrong view (Pāḷi: through attainment of wrong view).03
Stīnamiddhābhibhūtena
Vaśaṁ Mtyor nigacchati.
Tasmād rakṣitacittaḥ syāt,
Samyaksaṁkalpagocaraḥ,
Samyagdṣṭipuraskāro,
Jñātvā caivodayavyayam.
Stīnamiddhābhibhūr bhikṣuḥ
Sarvadurgatayo jahet.
Ud. 4-3: Gopālasuttaṁ
Diso disaṁ yan-taṁ kayirā,
Verī vā pana verinaṁ,
Micchāpaṇihitaṁ cittaṁ
Pāpiyo naṁ tato kare.
Uv. 31.9 Cittavarga
Na dveṣī dveṣiṇaḥ kuryād,
Vairī vā vairiṇo hitam,
Mithyāpraṇihitaṁ cittaṁ
Yat kuryād ātmanātmanaḥ.
Ud. 4-4: Juṇhasuttaṁ
Yassa selūpamaṁ cittaṁ,
Ṭhitaṁ nānupakampati,
Virattaṁ rajanīyesu,
Kopaneyye na kuppati,
Yassevaṁ bhāvitaṁ cittaṁ
Kuto taṁ dukkham-essati?
Uv. 31.49 Cittavarga
Yasya śailopamaṁ cittaṁ,
Sthitaṁ nānuprakampate,
Viraktaṁ rajanīyebhyaḥ,
Kopanīye na kupyate,
Yasyaivaṁ bhāvitaṁ cittaṁ
Kutas taṁ duḥkham eṣyati?
Ud. 4-5: Nāgasuttaṁ
Etaṁ Nāgassa Nāgena
Īsādantassa hatthino
Sameti cittaṁ cittena:
Yad-eko ramate vane.
Uv. 31.41 Cittavarga
Etaṁ Nāgasya Nāgena
Tv īṣādantasya hastinaḥ
Sameti cittaṁ cittena:
Yad eko ramate vane. These last two verses provide good examples of how the Sanskrit sometimes appears to have been very faithful to the earlier form of the verse, only changing the forms (but not the sense) of its exemplor.04
Ud. 4-6: Piṇḍolasuttaṁ
Anūpavādo anūpaghāto,
Pātimokkhe ca saṁvaro,
Mattaññutā ca bhattasmiṁ,
Pantañ-ca sayanāsanaṁ,
Adhicitte ca āyogo
- etaṁ Buddhāna' sāsanaṁ.
Uv. 31.50 Cittavarga
Nopavādī nopaghātī, This line is rewritten to correct the metre.05
Prātimokṣe ca saṁvaraḥ,
Mātrajñatā ca bhakteṣu,
Prāntaṁ ca śayanāsanam,
Adhicitte samāyoga,
- etad Buddhasya The plural in the Pāḷi, which requires elision of its last syllable m.c., is changed into a singular in the Sanskrit to avoid the difficulty. Note, however, that this is the Ovādapātimokkha, and is said in the Pāḷi sources to have been recited by all the Buddhas in the past, so the plural is more appropriate.06 śāsanam
Ud. 4-7: Sāriputtasuttaṁ
Adhicetaso appamajjato,
Munino monapathesu sikkhato,
Sokā na bhavanti tādino
Upasantassa - sadā satīmato.
Uv. 4-7 Apramādavarga
Adhicetasi mā pramadyata,
Pratataṁ maunapadeṣu śikṣata,
Śokā na bhavanti tāyino
Hy upaśāntasya - sadā smtātmanaḥ.
Ud. 4-8: Sundarīsuttaṁ
Tudanti vācāya janā asaññatā,
Sarehi saṅgāmagataṁ va kuñjaraṁ,
Sutvāna vākyaṁ pharusaṁ udīritaṁ,
Adhivāsaye bhikkhu aduṭṭhacitto.
Uv. 32.4 Bhikṣuvarga
Tudanti vācābhir asaṁyatā janāḥ,
Śarair hi saṁgrāmagataṁ yathā gajam,
Śrutvā tu vācāṁ paruṣām udīritām,
Adhivāsayed bhikṣur aduṣṭacittaḥ.
Ud. 4-9: Upasenasuttaṁ
Yaṁ jīvitaṁ na tapati,
Maraṇante na socati,
Sa ce diṭṭhapado dhīro,
Sokamajjhe na socati.
Ucchinnabhavataṇhassa,
Santacittassa bhikkhuno,
Vikkhīṇo jātisaṁsāro,
Natthi tassa punabbhavo.
Uv. 16.12 Prakīrnakavarga
Yo jīvite na tapate
Maraṇānte ca sarvaśaḥ,
Sa vai dṣṭapado dhīraḥ,
Śokamadhye na śocati.
Uv. 32.47 Bhikṣuvarga
Ucchinnabhavatṣṇasya,
Vastucchinnasya bhikṣuṇaḥ, Pāḷi: for the monk whose mind is at peace; Sanksrit: for the monk who has cut off the basis (for rebirth). Also used in the next verse in place of the difficult nettichinnassa of the Pāḷi.07
Vikṣīṇo jātisaṁsāro,
Nāstīdānīṁ punarbhavaḥ.
Ud. 4-10: Sāriputtasuttaṁ
Upasantasantacittassa
Netticchinnassa bhikkhuno,
Vikkhīṇo jātisaṁsāro
Mutto so Mārabandhanā.
Uv. 32.40 Bhikṣuvarga
Sadopaśāntacittasya This line, meaning: for the one whose mind is always peaceful, replaces the rather awkward phrase in the Pāḷi: for he whose peaceful mind is full of peace.08
Vastucchinnasya bhikṣuṇaḥ,
Vikṣīṇo jātisaṁsāro
Mukto 'sau Mārabandhanāt.
Udāna Parallels Home Page Next Section